Jag är en drömmare så är de och har alltid. Jag måste lära mig leva i nuet men de går inte. Alltså de räcker med att jag skriver hej till en tjej på min snapchat och när hon skriver hej tillbaks så har jag redan kunnat flytta till ett drömhus på landet sprungit hand i hand på en strand i soluppgång med pampig Hollywood musik och rosa lull lull och såklart hur hon sedan lämnar mig knuffar ut mig ur vårt drömhus där hon flyttar in med Claes-Holger och jag blir lämnad ensam kvar i regnet.

Och då efter att ha sett henne krossa mitt hjärta så tänker ja nä jag frågar inte hur hon mår jag ska hålla mig borta detta kommer bara göra ont. Jag ger inte någon ens chansen att krossa mitt hjärta eller ens någon att komma tillräckligt nära för att bli min vän. Och då blir man lätt ensam och ensam kommer jag vara tills jag lär mig att tänka om
Men det är svårt men ibland måste man nog låta någon ge en chans att krossa ens hjärta för att fånga ens hjärta