Idag fick jag åka hem från skolan för mådde verkligen super dåligt!

Och i helgen va vi ute och festade de va kul. Fast jag dricker lite väl mycket nu under praktiken började jag dricka en hel del i min ensamhet och de är inte alls likt mig och ja mår nog inte så bra. Bara för man får en tjej i sina tankar så rasar ens värld samman

Jag trodde inte jag skulle vara mer depprimerad i mitt liv med jag tror jag är de nu fast lite lätt. Alltså jag känner att de räcker nu jag vill inte mer jag har verkligen försökt dom här åren jag har mått skit bra men de går inte jag fastnar aldrig riktigt för detta med livet. Jag förstår de inte och jag tycker inte om de. Hur mycket jag än försöker hur mycket roliga saker ja än gör hur många otroligt sköna människor jag träffar så gör de ingen skillnad. Eller gör de de. Under åren jag har mått bra och inte har varit en levande död har de mer varit tänk om jag fick dö nu när jag är så jävla lycklig så underbart de vore. Och som deppig ville jag också dö. Alltså hur jag än mår vill jag dö. Alltså jag har inget behöv att slänga mig framför tåget. Ja går bara runt och tycker att de är bra nu. Andra människor pratar bara om att dom vill ut och resa se världen uppleva saker. Jag har gjort en resa i mig själv dom senaste åren och sätt mer än jag trodde jag skulle se har fått mer kunskaper än jag trodde jag någonsin skulle få och de känns bra. De känns som att de räcker också jag behöver inte mer.

Vi hade som uppgift att lyssna på Morgan Allings sommarprat ( jag hittar bara vinter pratet men skit samma ) men då tänkte jag att jag skulle börja lyssna igenom alla några av dom andra sommar poddarna jag laddat ner men ändå aldrig lyssnar på Hanna Hellqvist. Och den handlade mycket om hennes pappas självmord den va väldigt bra. Och hon pratade om att de va många som kände skam för att prata om självmord. Och då tänkte jag på att de är ju faktiskt därför jag skriver blogg. Att en dag kanske faktiskt någon anhörig sitter och läser min blogg efter jag lämnat detta jordeliv hur när och varför vet man aldrig då va de väll kanske ett sätt att försöka förklara lite vem jag är. För de är jag inte så bra på nu. Och att förklara lite att den dagen jag är borta är inget att gråta över jag gillar inte och har aldrig gillar livet och de är inget för mig och när jag får lämna så är de faktiskt också en liten befrielse. Och det är inget att sörja de jag har kommit vidare bara. Och om jag en dag väljer att ta mitt eget liv är de ett beslut som jag själv tar för jag verkligen verkligen är färdig. Men har gjort en pakt med mig själv att jag aldrig kommer göra de pga att jag är ledsen jag ska va lycklig när jag dör.

Jag är besatt av döden de har jag alltid varit och kommer nog alltid att vara

Jag blir så glad när du skriver bara något litet på Facebook jag blir glad när du gillar något jag har skrivit när jag för bara för en sekund får känna mig något annat än osynlig i dina ögon. Jag skulle bara vilja göra så mycket och ändå vågar jag ingenting. Den ända gången innan jag tror jag varit i närheten av kär kände jag mig som en liten 13 årig tjej. Och jag blev så frustrerad över att jag inte kunde få henne så vi bråkade hela tiden. Fast de va så mycket andra processer i mig själv då så frustrationen berodde kanske på annat men nu känner jag mig bara ledsen deppig och allt är fel och den ända gången de inte känns så är sekunderna jag får känna att jag existerar i ditt medverkande. Varför kan ja inte bara säga de :-/ varför är livet så svårt för

Skulle skriva en liten sammanfattning om grupper på Facebook jag varit med om att startat och de blev så mycket så ja tänkte jag gör en blogg om detta why not liksom :O de är min blogg jag gör som ja vill :P the story of Kärleksgruppen

The story of kärleksgruppen den tredje. Det började med att Anna Amstaff Fredriksson hade blivit inbjuden i en grupp som hette någonting med kärlek. Och att folk där inne va lite knäppa. ( många där inne va förståndshandikappade vilket vi inte visste när vi gick med där utan vi trodde dom va normal begåvade idioter ). Anna bjöd in Bella som bjöd in mig och Andreas Isse Israelsson. Jag bjöd in Sara Hagström bl.a Dom andra bjöd in Stefan Wahlner med flera och ingen av oss kände varandra. Jag hade precis börjat umgås med Isse och Bella då men hade aldrig träffat Stefan tex och inte Sara heller :P och det kanske någonstans började med att vi skulle vara roliga på deras bekostnad men eftersom dom inte va konstiga på de sättet vi trodde började vi i de gänget som blivit inbjudna stå upp och försvara dom från andra som mobbade folk där inne med hjälmfan och klövgren som dom värsta plågoandar där inne de slutade iaf med att jag lyckades ragga upp några vänner där inne. Vilket fick hjälmfan att se rött och kastade ut mig för att jag mobbade folk. Och då vart de total uppror där inne eftersom jag va tvärt om jag och några andra försvarade dom så jag fick komma med igen pga alla påtryckningar men lyckades få kontakt med ytligare en tjej där inne kanska fort och då va de bye bye för alltid och folket flydde fältet. Men tack vare den gruppen träffade jag Stefan med flera så då kom vi fram till att vi gör en egen grupp. Och gruppen vi som älskar kärlek va född. Där va vi alla under säkert ett år. Där bjöd vi alla in kompisar till höger och vänster kvantitet före kvalité. Och vi hade många otroliga stunder där och jag fick många fina vänner där och jag hoppas att dom flesta andra har samma upplevelse som jag. Tex Sara och ja hade 0 gemensamma vänner när detta började och nu har vi 44 de säger en del om utvecklingen och hade vi varit duktigare på att adda folk hade det varit betydligt mer. Men den andra kärleksgruppen va redan från början fylld av konflikter plus att gruppens namn lockade till sig ett oräkneligt antal ensamma desperat kärlekstörstands människor som trodde vi var någon sorts kärleksförmedling. Med adda mig du söta tjej som ett bestående inslag i alla diskutioner och de brakade sönder totalt när gruppen till sist hade blivit i 3 stora block vissa som ville ha de på ett sätt vissa på ett annat och ett block som vart " vi " vi som flydde skeppet för att göra något nytt den 3 kärleksgruppen där vi är mer för kvalité än kvantitet hellre 100 mer eller mindre aktiva medlemmar än en grupp på 3 4 hundra med som inte bryr sig om dom är med eller inte. Men den andra kärleksgruppen ynglade av sig också och blev ett par undergrupper så som tex Tokspam https://m.facebook.com/groups/554306831269568?ref=bookmark&__user=100000514061667när det länkades en enorm mängd musik länkar in i gruppen och vissa sa ifrån om att dom tyckte de blivit ett MTV av hela gruppen som dom inte orkade med då kom gruppen där vi delade en massa musik. Stefan fick svin influensan då började vi använda kommentaren svin är dåligt på de mesta ( och på en fråga som tillkom i gruppen av Anna Haern så va alternativet svin är dåligt. ) Och då gav hon upphov till gruppen https://m.facebook.com/groups/593668317311332?ref=bookmark&__user=100000514061667Svin Är Dåligt ( detta vet inte Anna om men de är ditt fel :P ) svin är dåligt har varit med som alternativ i varje fråga sen dess. Gruppen svin är dåligt hade inget speciellt syfte från början den bara va mest men har med tiden blivit ett ställe för roliga videos bilder mm som även den fått en en undergrupp i hemliga klubben https://m.facebook.com/groups/109115349258889?ref=bookmark&__user=100000514061667en grupp som är precis som svin är dåligt fast inte alls lika rolig de va en ide vi hade att använda den som undergrupp och dom personerna som va tillräckligt roliga fick ta plats i svinrummet där the best of the best var. Den har gått i perioder just för att dom aktiva plockas bort där ifrån med jämna mellanrum. Även Anna H skapade en undergrupp från vi som älskar kärlek https://m.facebook.com/groups/438602809547149?__user=100000514061667kung Anna och hennes hov den kom från en diskussion om våra dröm jobb som barn och vi insåg att vi nästan hade ett schack bräde i gruppen. Och Sara skulle göra en sådan bild på oss där vi alla va schack pjäser. Jag Sara Stefan Sara träffades en dag hos Sara Berntsson och gjorde tårta de va trevligt och då vart de mycket bak matlagnings och andra sorts pyssel diskussioner i gruppen och några veckor efter hade jag gjort kladdkaka med kardemumma i och hade musik i mina lurar samtidigt som jag sa för mig själv kardemumma och musik är bättre än knark och så kom gruppen Kardemumma och musik är bättre än knark till https://m.facebook.com/groups/194116567403717?ref=bookmark&__user=100000514061667en grupp där syftet såklart va att diskutera mat bak och andra sorts fysdelen man håller på med och är intresserad av. Och vi försökte oss även på experimentet med en engelsk grupp eftersom vi fick så många icke svensk språkiga in i alla våra grupper med målet att allt skulle få rum i den gruppen som först hette the Secret club men sen bytte namn till efter förslag från UH Jocke Johansson The awesume group https://m.facebook.com/groups/161729253984730?ref=bookmark&__user=100000514061667och även musik gruppen tokspam fick en undergrupp i Shere your musik en grupp som vi trodde skulle kunna locka fler medlemmar än tokspam pga dess namn https://m.facebook.com/groups/123263261203399?ref=bookmark&__user=100000514061667och nu senast i raden va de den super positiva pepp gruppen din egen fanclub som tillkom https://m.facebook.com/groups/543130602433958?ref=bookmark&__user=100000514061667och under tiden jag skrivit detta inser ja att oj vad mycket grupper jag har skapat. Tyvärr finns inte tiden och energin för att hålla igång alla samtidigt men detta är iaf historien om detta tokeri vårat lilla försök att göra Facebook till ett lite roligare ställe för dom som vill

Jaha sista dagen på praktiken om. Några timmar de ska bli spännande. Denna månaden har känts Otroligt långt och jag har faktiskt inte mått speciellt bra om ja ska vara ärlig men de beror nog mest på kvinnor. Kvinnor är inte min gren alls. Och jag har börjat få så vansinnigt konstiga drömmar tycker ja nu är de något varje natt. Och E är med i nästan alla :-/ men ja nu är de väll dags för nya konstigheter god natt

Jag har en förbannelse tror jag. Jag är en väldigt försiktig person som inte alltid är så snabb och kanske inte alltid tar mina chanser eller iaf inte är tillräckligt snabb att rycka i dom små halmstrån som ges och typ några dagar efter att jag missat en möjlighet eller inte riktigt tagit för mig tillräckligt så 2 3 dagar efter de har hon hittat en kärlek och har misstängt att de är lika i detta fall och nu känns de som jag har fått de lite bekräftat men de är bra för då går de över.

Men jag har börjat tappa lusten faktiskt känns inte som att jag håller på att glida in i en depprition igen men allt känns bara meningslöst inget händer och ja vet inte riktigt. Från att ha varit deppig från jag föddes fram tills för ca 4 år sen typ och dom 2 första åren bara steg de hela tiden de vart bättre och bättre för varje dag. Sen år 3 så började de där att plana ut lite och de va inte helt enkelt alla gånger och jag hade väldigt svårt med den. Hade väldigt svårt att må så fruktansvärt bra varje dag också. Men nu känns de som att de är klart nu finns de en vardag ja mår inte bra jämt jag mår inte dåligt jämt. Men jag är fortfarande inte bekväm med att känna saker att känna sig mänsklig är inget jag helt tycker om.

Och även dom dagarna när jag har mått som bäst och varit så jävla lycklig har jag ändå känt att de här livet är inget för mig och de kunde lika gärna va. Jag älskar så otroligt många människor och jag mår väldigt bra men ändå så tycker jag inte om livet. Jag har väntat och trott de ska komma i takt med att allt de andra kommer och har kommit men ne de har inte förändrats. Jag har ingen lust längre att dö men heller ingen som helst lust med att leva.

Och såklart så har jag oerhört svårt med starka känslor speciellt starkt positivt. Som tex kärlek jag förstår den inte och jag blir bara knäpp och förvirrad och deppig

Hat mörker och ångest klarar jag av och förstår mig på men kärlek vänlighet och medkänsla har jag svårt att hantera.

Jag vill bara dö lycklig och hoppas de blir snart. Och de är nästan så att jag känner och tänker så när jag är väldigt lycklig. Nu vill jag dö låt mig dö nu

Denna dag har inte varit något vidare på praktiken tycker inte alls den har känts helt bra och de har hänt saker som ja inte tycker borde hända. Men de är bara att gilla läget.

Hela världen blir fel bara för man råkar kära ner sig lite men jag hoppas att de går över jag ska hålla mig ifrån detta skit. Det va så mycket enklare när man inte hade några känslor när man bara kunde stänga av allting och gå vidare med sitt misserabla liv i ångest och mörker och självhat. detta liv är mer omständigt och mindre förutsägbart och komplicerat men nu börjar jag få lite koll på de iaf nu är de inte en totalt främmande värd längre iaf.

Men varför kan inte hon få för sig att skriva till mig för ja ligger ju här och väntar. Och framförallt varför kan inte ja tänka på något annat!!!!

Nu har jag lite grejer jag skrivit men inte kunnat publicera någonstans så jag gör de nu så har jag de ut ur mitt system sen hoppas jag. Men jag kan väll börja med att skriva och förklara lite. Jag har aldrig riktigt känt positiva känslor ( förutom såklart mina bröders födelse och sånna stora starka saker men inte i de lilla ) innan fram tills för några år sen och jag kan verkligen inte hantera dom jag förstår mig inte på dom alls. Och nu är jag lite små kär och borde sväva på moln men istället känns de som jag går sönder och detta känns förjävligt. Börjar med en konstig dröm jag hade den 31 så de är ett tag sen nu


Weirdest dream ever

Först åkte vi iväg ett gång människor. Några jag kände väl några ytters bekanta några jag aldrig sett eller träffats förr. Sen fyllde någon år så vi va ute och festade. Peter setman eller va han heter va också med på festen. Jag bodde med 5 andra i ett rum Ett par som konstant hade sex och tjejen blev jätte ful efter så alla visste va dom hade gjort och när. Ett annat par som va de vuxna paret på resan eller va de va vi åkte på och Så min hemliga kärlek :$. Sen gick vi alla ut till krogen vi va nog ett 20 tal iaf de hände inget spännande där typ de sexuella paret va på toaletten och hon va jätte ful när hon kom ut och vi andra åt och hade trevligt. sen vart de vart slagsmål på krogen så vi blev utslängda. Och vi gick till ett annat ställe typ en korridor av något slag Där hittade sexuella paret en skrubb och de vuxna paret fixade ett eget rum in korridoren och bodde ihop med massa arga dvärgar dom kände. Då skulle jag sova ensam i rummet med min hemliga kärlek. Hon hade iof sin bästa kompis med sig i ett annat rum men hon va kvar hos dom så vi gick ensamma ni kom till ett gammalt kök och då blev de en slags halv erotisk dröm tills den helt plötsligt blev en mardröm och de kom en zombie med massa plåtat och den där tjejen hennes huvud började snurra runt som i exorsisten och hennes tunga förväntades till en orm tunga och hennes ögon förvandlades till rovdjursliknande ögon och jag fick kasta jag Mig i från lampa till lampa och olika sorters rör i taket för att undvika dom kokande ananas skivorna hon kastade på mig och zombie kom med nya plåtar hela tiden. Och sen vaknade jag. Är detta ett dåligt tecken tror ni? Detta kanske är ett bevis på att de där med kvinnor inte riktigt är min grej

Jaha efter min dröm så kommer funderingar och lite tankar

Igår tänkte jag göra något mycket ovanligt ta mig tid att blogga igen men då ville inte passagen de för de gick inte att komma in. Jag har inte haft någon lust att blogga eftersom vissa typer började läsa min blogg som jag inte kände mig bekväm med men men ja har ju länge funderat på att flytta bloggen till en annan sida så ja vet inte de kanske blir att flytta och byta namn men ja tror inte de blir så. Jag är olyckligt kär en känsla jag brukar älska men ja vet inte känns inte som jag har tid med de. Ja vill gå i snö mörker och känna ångesten saknaden och smärtan skölja över mig jag och jag älskar detta mörker. Men olycklig kärlek har alltid tidigare fått mig att må bra de har varit den bästa av kärlek. Nu känner jag mig bara osynlig. Jag brukar inte tycka om att synas men nu är de visst annorlunda

Jobbig när man kämpar för att bli sedd men ändå är de som att man inte finns :-/

Nattliga funderingar när jag inte lyckades somna

Jag fattar inte jag fattar inte jag fattar inget alls! Jag har varit nere i henne så länge nu så varför börjar jag känna såhär nu varför känns de som att jag går sönder mer och mer för varje gång du inte ser mig. Och varför är ja en sådan jävla idiot varför tabbade jag mig så sjukt mycket när jag hade chansen varför är jag så jävla värdelös för. Varför kan ja inte bara få vara varför svämmar världen över av fruntimmer! Och de spelar ingen roll hur många fantastiskt perfekta ödet ger mig jag kommer aldrig ta en chans och jag tycker fortfarande inte riktigt att jag är värld de

Detta är en fantastisk serie att den visas är ju ett mysterium i säg. Först har vi en girig trollkarl men stor krokig näsa som försöker fånga smurfarna för att han ska göra dom till guld en elak karikatyr på en ond girig jude alltså. Jämställdhet finns de gott om. de är 100 smurfar och en smurfan. Gargamell vill få smurfarna att lida riktigt ordentligt han gjorde då de elakaste han kunde komma på han gjorde en tjej år smurfarna. Han genom en trollbrygd framställde smurfan. Som när hon kom till smurf byn blev mobbad och utstött för att hon va så gräsligt ful och tjock ( :O genus perspektiv va inte uppfunnit då! ) men gammel smurfen löser situationen när han ger smurfan en make over hon blir blond smal och snygg och nu gillar alla smurfar henne :-/ de värsta som kan hända en smurf förutom att bli tillfångatagen av den hemska juden och bli förvandlad till guld är att man kan få en sjukdom eller pest aktiv grej så man blir svart och slår och förstör och är ett allmänt drägg till smurf :O ( orkar inte ens tänka på va de ska symbolisera ) kokett smurfen ( ingen aning om de stavas så ) en smurf son när jag va liten jag trodde va en tjej nu inser jag att de är någon typ av transvestit eller en nidbild av en Homosexuell feminin figur :-S och de är härligt att smurfarna har fått ett rejält uppsving eftersom de är ett så pedagogiskt och bra program som ligger helt rätt i tiden och va säkert inte ens rasistiskt och kvinnoförnedrande när de kom 1952 eller va de nu va :-/