Nu har jag snart legat i denna soffa och ätit popcorn i över 2 år. Jag antar att jag borde ta tag i mitt liv men jag finner ingen motivation. Jag bara ligger här och låter min existens långsamt falla i glömska hos alla jag känner fått tillbaka min sociala fobi också. Men jag hittar likson ingen mening jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv hellet. Jag har till och med tappat intresset för att sitta otaliga timmar på Spotify och syssla med mina listor. Som förut va lika viktigt som syre. Nu är jag istället fast i en massa podar och en massa olika serier som jag plöjer igenom. Inte ens tv spel spelar jag längre. Fast i helgen spelade jag iof mario kart med William de va roligt. Jag trodde jag skulle få sådan sjuklig jävla ångest över de men ångesten försvann efter den helgen även fast jag är säker på att detta kommer att ge mig ångest och trubbel på något sätt. Målade vattenfärg med Hugo också det blev en Turtles så oerhört stolt över den så jag bjuder på en bild :D

Nu har jag tappat detta med blogg helt har inte skrivit i någon blogg på evigheter. Även fast jag säkert skulle behöva det mer än jag tror min ångest nivå det senaste halvåret har varit groteskt hög och jag känner inte att jag har kunnat få ur mig den på något sätt. Och förra veckan va det nästan Max fast nu är jag nere på noll känns det som. Men känns ändå som att mitt liv skulle kunna bli mer komplicerat snart eller för första gången på länge känns det som att något helt oväntat verkar hända och jag förstår det inte alls. Eller jag ska inte förstora upp saker som jag annars så lätt gör. Men det har hänt saker som har fått mig att tänka på enväldig massa olika alternativ. Men jag tänker nog inte gå in på det nu eller högst troligt alls.

Men jag får väll köra någon sorts status rapport på vad hur och varför de har hänt som det hänt och så kanske jag få några nya svar på varför vissa saker blev som de blev. Reflektion är alltid bra antar jag.

Nu börjar de bli ett tag sen jag hoppade av skolan. Jag gick mentalt slut minst en gång varje termin och va oerhört nära att hoppa av men lyckades ändå klara det efter att varit hemma några veckor och sen jobba på som fan men på sommarlovet med festivaler och vänner har man lyckats ladda upp batterierna igen och så byggde ja ju upp en buffert så jag kunde gå slut igen. Men efter beslutet att sista terminen skulle bli på distans så dels slutade aldrig energi läckaget även sommarlovet och alla festivaler och vänner fyllde inte på i samma tempo som min energi försvann och inte fören någon vecka innan då jag ringde och hoppade av skolan så slutade det läcka men då va jag redan i Frittfall och 2 eller nästan 3 års av för mig iaf otroligt välmående. Bara rann iväg och jag va nere i ett mörkt svart hål igen ett hål utan ljus. Ett hål där jag va helt orkeslös ett hål där jag inte vill stanna men inte heller klättra ur jag bara är utan att ens bry mig eller ens tänka