Jag har en super kraft i livet. Eller det är kanske mer av en förbannelse. Varje gång jag faller handlös och mina murar raseras. Och jag dejtat eller liknande men tabbat mig eller inte riktigt vågat ta chansen. Så har hon redan sekunden/timmen/dagen/helgen efter funnit den rätta. Mannen med stort M där de blivit barn giftemål och hela paketet. Så kan det kanske kännas för alla ibland de vet jag inte. Men de har hänt så många gånger nu så att jag inte ens vågar försöka igen även om jag förmodligen borde vara högvilt på dejtingmarknaden kom och dejta mig och du lär finna den rätta.

Men hade tyvärr inte pallat de för dejta är inte min grej. Alltid tyckt de är knepigt och känslor och sånt bara rör till de. för mig som är livrädd för allt som har med kärlek och allt som skulle kunna göra en lycklig att göra. Och dom gångerna jag ändå känt att de här får bära eller brista och sen bara se de segla iväg skepp efter skepp och sedan förföljas av att mitt fb flöde fylls av årsdagar bröllops foton storkar som flyger skytteltrafik. Och någonstans alltid bli påmind om att där tog jag inte chansen eller där vågade inte jag riktigt. Eller va lyckliga dom där blev varför får inte jag bli så där lycklig. Undrar om jag ens kan bli lycklig. Tills att jag aldrig ens kommer vilja försöka igen en punkt jag förmodligen är ganska nära. Det kanske helt inte är till för alla